Vad är adaption av växellåda
På fordon med automatisk växellåda benämns reglaget ofta växelväljare. Smörjningen av växelsystemet sker med växellådsolja, som till skillnad från motoroljan inte har samma temperaturbeständighetskrav, men måste tillåta god smörjning vid högt tryck i kontakten mellan dreven för minskat slitage, och även dämpa oljud. Växellådan är en del av drivlinan kraftöverföringen mellan motor och drivhjul i motorfordon.
De två huvudprinciperna av växellådor i motorfordon är manuell växellåda och automatisk växellåda. Detta ger möjlighet till snabba växlingar och att det blir omöjligt att missa hoppa över växlar. Exempelvis finns Volvo FM med fjortonväxlad låda som tillval. Utväxlingen för backväxeln är anpassad för låg fart och högt vridmoment, vanligen ungefär samma utväxling som för lägsta växeln framåt.
Elmotorers varvtal och rotationsriktning kan regleras direkt med styrning av strömtillförseln, vilket med vissa motorer kan eliminera behovet av mekanisk växel. Moderna växellådor i personbilar är helsynkroniserade. Även andra konstruktioner förekommer.
Direkt-växlande växellåda (DSG): funktioner, fördelar & nackdelar
Den manuella växellådan består av ett kugghjulspar per växel, där utväxlingsförhållandena är fördelade i lämpliga steg för att motorns effektkurva skall kunna utnyttjas effektivt genom hela fartregistret. Kugghjulsparen är i ständigt ingrepp, och växeln väljs genom att kugghjulen kopplas ihop med axlarna med hjälp av klokopplingar. Tyngre fordon har vanligen två växelreglage, för att åstadkomma större antal utväxlingsförhållanden, exempelvis låg- och högväxlar, men ytterligare varianter förekommer.
Detta har dock nackdelen att en ovan förare kan få motorstopp genom att välja en alltför hög växel, vilket belastar motorn med för högt moment vid lågt varvtal. Utvecklingstrenden har gått mot allt fler växlar; på talet var treväxlade bilar vanliga, medan många bilar idag har sex växlar. Äldre växellådor var ofta osynkroniserade, åtminstone på ettans växel, vilket krävde en viss teknik från förarens sida för att lägga i en växel, för att dreven skulle ha liknande hastighet.
Växellåda – Wikipedia
Det finns vanligen även en backväxel som reverserar rotationsriktningen så att drivningen sker bakåt. Med till exempel en fyrväxlad låda menas att växellådan har fyra växlar framåt back och friläge räknas alltså inte in. Utöver detta finns lösningar med automatisk, steglöst reglerbar transmission, utan fasta kugghjulsförhållanden, en så kallad variator.
Denna konstruktion är egentligen bara en ersättning av länksystemet men det är användarvänligare i och med att manövrering alltid sker på samma sätt vid alla uppväxlingar respektive nedväxlingar.
Moderna växellådor har snedskurna kugghjul vilket minskar oljud. En vanlig förbränningsmotor fungerar bara i en rotationsriktning och kräver därför en särskild anordning för att kunna driva fordonet i backriktningen. Växelspaken eller -väljaren är idag som regel placerad på golvet eller kardantunneln golvväxel i personbilar, eller mer ovanligt men tidigare populärt på rattstången rattväxel.
Beroende på fart, belastning, och liknande väljer föraren manuellt en passande växel för stunden. Växelspak är ett reglage med vilken man kan välja mellan olika växellägen i växellådan. Växellådans funktion är att ändra utväxling beroende på fart och kraftbehov. Detta sker vanligen med hjälp av olika kombinationer av kugghjul.
På senare tid har det blivit populärt med paddlar på ratten för att kunna växla upp eller ned.
Automat slår i växlarna
Även personbilar har ibland utrustats med en separat överväxel. Litet kugghjul till stort minskar varvtalet farten men ökar vridmomentet dragkraften och stort till litet ökar varvtalet men med mindre dragkraft som följd. Växellådan har även en backväxel som vänder den utgående axelns rotationsriktning, samt ett friläge. Backdrevet är däremot rakskuret på en del växellådor, vilket ger upphov till ett karakteristiskt "tjutande" läte när bilen backar.
Acceleration till en hastighet inom motorns normala arbetsområde kan inte ske utan att inledningsvis åstadkomma en rejäl nedväxling. Tyngre fordon kan ofta ha 6—16 växlar plus backväxlar, vanligen i låg- och högregister. En extra växelfunktion kan vara implementerad separat från själva växellådan.
Eftersom växellådan är en helt mekanisk konstruktion överför den kraft oavsett om motorn går eller ej, och medger därför till exempel att fordonet kan bogseras igång vid behov samt motorbromsning. Växellådor som då används är sekventiella, vilket innebär att växlingen sker genom att förflytta växelspaken eller paddeln i samma riktning vid varje uppväxling och motsatt riktning vid nedväxling, till skillnad mot traditionella växellådor där växelspaken skall förflyttas i H-form.
Synkronisering innebär att drevens periferihastighet och därmed varvtalet anpassas automatiskt till varandra av en mekanisk funktion innan växeln läggs i. Motorbromsning kan göras och överskottsenergi kan matas till strömkällan. Växellådor återfinns i många andra maskiner, men denna artikel har fokus på växellådor för motorfordon med förbränningsmotorer.
Skillnaden mellan en traditionell växellåda och en sekventiell växellåda består i regel endast av att länkaget mellan gafflarna som förskjuter kugghjul och växelspaken har ersatts av annat länkage, till exempel en trumma som vid rotation förskjuter gaffel och därmed också kugghjul på önskat sätt. Speciella växelfunktioner i fordon är val av drivna hjul 2- eller 4-hjulsdrift , låsning av differential och inkoppling av kraftuttag för anslutning av maskiner exempelvis på traktor.